Khcollies

Det finns gott om lupiner här, denna har Jenny fotat med sin nya kamera :).

Har nu bott in mig ordentligt, och jag har (ännu) inte hört något mer "gnäll" från köparna av mitt hus! Jag har fått väldigt bra kontakt med säljaren av det hus jag köpte, och hon är ofta och hälsar på och tar en fika på min härliga altan. 

Marko har varit supersnäll som vanligt och hjälpt mig göra en trappa som fattades vid altanens kortsida - jag är så GLAD över alla mina vänner här! Hundarna trivs också förträffligt, och kommer snart att ha hela trädgården att leka i, eftersom jag planerar att höja staketet. Härom dagen fick de springa och busa på gården, och då kom det NATURLIGTVIS en hund ut ur skogen som jag aldrig sett förut (hunden alltså ;)), och Janne hoppade över staketet lätt som en plätt. De andra, utom Henna, följde efter. Trots att det var en stor hanhund som passerade så blev det inget gruff, tack och lov! Hundarna vände vid gränesen till mina "ägor" - det var som de visste var den fannns.

Mamma och pappa har varit här på besök tillsammans med bror och svägerska. De tyckte jag bodde jättefint!!! MEN vad gamla de har blivit :(. Känner ett styng av dåligt samvetet för att jag flyttade så långt ifrån dem - de behöver så mycket hjälp nu. Visserligen har de utmärkt hemtjänst, men det verkar inte räcka. Jag skall ringa biståndshandläggaren och diskutera hur vi ska göra. Tror dessvärre att det är dags för dem att flytta till ett äldreboende med ständig tillsyn.

Försöker gå med Idunn så ofta min onda fot tillåter - hon är verkligen en pärla :). Gör det jag ber om utan att bråka och vara istadig - som hon kan vara ibland när man rider. Min vikt håller sig dessvärre stadigt över den gräns jag satt för ridning, men jag får kämpa på. Längtar SÅ efter en tur i "min" skog och på min ridbana!