Hemma igen
Nu är jag hemma i Västerås ett tag igen. Blev lite besviken när jag vägde mig i morse då jag inte gått ner ett dugg denna vecka trots att jag "hållit igen". Löste ut en stor sändning av på nätet beställda Modifastprodukter igår, och har nu börjat med det på allvar. Har ju senaste veckan levt mest på Naturdiet (ungefär samma som Nutrilett men billigare), ett pulver man blandar med vatten och dricker. Men jag har också ätit ganska många bananer och mycket ananas - det har nog inte varit helt lyckat :(. Dessutom blev det en smörgås och en varmkorv på hundutställningen i söndags.
Henna och Lennon var superglada på morgonpromenaden - de fick springa lösa och busa fritt i ca 1/2-timme. Det märks att de bott i husvagn ett tag och inte fått samma motion som de brukar. Hoppas, hoppas att jag verkligen kommer att flytta ut på landet (nära Idunn) så att hundarna kan vara mer ute än de kan här i trängseln av nyuppförda lyxvillor.
Har "vibb-tränat" idag - kompisen och jag har köpt ett dubbelkort för 10 tillfällen (man delar maskin och vilar medan den andra tränar i 30-sekundersintervall. Det kändes bra och på torsdag är det dags igen.
Träffade också min underbare läkare, som stödde mig i mina tankar på att flytta. Dock blir det till grannlandstinget och det är inte säkert att jag kan få ha kvar honom, vilket vore mycket nära katastrof! Men han skulle göra vad han kunde för att jag skulle kunna få hjälp av honom i fortsättningen också. Vill ju inte byta psykiatriker efter dessa 7 år, vore jobbigt att gå igenom allt igen med en ny läkare.
Tömkörning idag
Varken Idunn eller jag är "igång" efter helgerna, och jag har beslutat mig för att testa tömkörning med henne, och har inhandlat utrustning för det. Problemet är bara att jag endast provat på det en gång i ett ridhus med mitt inkörda halvblod.
Idag var det dock dags att prova, och jag fick god hjälp av Jeanette och Jenny. Till att börja med gick Svala och Jenny före och Jeanette och Idunn efter. Allra sist kom jag som hade fullt sjå att hänga med i deras takt, min kondition är urusel och jag har ont i både rygg, knän och fötter :(. Efter ett tag tog jag över tömmarna och Idunn skötte sig jättebra med mig som tömhållare :). Nästa gång tar jag tömmarna direkt och försöker hänga med så långt jag orkar och som mina skavsår (!) tillåter!
Vill ni veta mer om tömkörning, gå in på Agrias hemsida. Där står följande:
Att arbeta hästen på töm, tömkörning, är en allsidig övning som kan ge både häst och ryttare stor glädje. Som ryttare får du en annan förståelse för hästen och dess sätt att arbeta om du ser, och jobbar, hästen från marken
Med lite träning lär du dig se var eventuella problem sitter, alla hästar har ju inte exteriören på sin sida. Genom att variera ridträning och tömkörning, avlastas hästens rygg och man kan undvika belastningsskador genom att successivt bygga upp ryggmuskulaturen utan ryttare. Tömkörning ingår ofta i konvalescensprogram för hästar med ryggproblem, inte sällan med gott resultat.
Säkerheten viktig
Även om du tömkör en häst du känner väl får du aldrig tumma på säkerheten! Att jobba en häst på töm kräver god koordination; det är långa tömmar att hålla reda på och säkerhetsavståndet är viktigt för att undvika olyckor. En sak som kan kännas ovant första gångerna man tömkör är fördröjningen. Det tar nämligen en eller ett par sekunder innan hästen lyssnar på dina tömtag, så du måste hela tiden läsa av din häst och ligga steget före.
Utrustningen av stor vikt
För att få ut det mesta av din träning är utrustningen viktig. En tömkörningsgjord eller -däckel som ligger stadigt och inte åker fram eller runt, är en förutsättning för att kunna arbeta hästen ordentligt. Ju fler ringar och infästningar gjorden har, desto lättare blir det att hitta en tömsättning som passar just din häst och dess utbildningsståndpunkt. Tömmen ska ligga bra i handen och inte vara för tung. Lädertömmen brukar kännas trevligast, men är kanske inte det självklara valet för alla. Passa också på att se över dina bett! Ett bett som passar din häst vid ridning behöver inte alltid passa samma häst vid tömkörning.
Tömkörning är en tradition med anor och har länge använts som förberedelse för körning - men även som grundutbildning av hästar som bara används till ridning. Kunskapen om hästens arbete på töm lever kvar och är någonting vi bör ta tillvara på.
Vill du veta mer om tömkörning eller kanske gå en kurs?
Anders Eriksson på Stall Rockelstad är B-tränare i körning och arbetar med utbildning av ryttare och kuskar. Han har i Samarbete med SvRF givit ut ett häfte och en video om hästens arbete på töm. Häftet kan du beställa genom SvenskaRidsportförbundet där du också kan hitta adresser till olika tränare.
Är nu i hos Idunn :)
Nu har jag varit här i Kumla hos min häst Idunn i ett par dagar. Det är ingen fara med knutorna på hennes rygg - skönt! Jag var ute och gick en långpromenad med henne igår trots blåsten, och fick lite välbehövlig motion :). Hade tänkt tömköra henne idag, men dels så stormar det och dels var vi och tittade på ett annat "drömhus" ett par mil härifrån. Dock är detta hus lite stort för en person, men jag har tipsat min kompis om det, hon letar också hästgård.
Nu skall jag gå in till mig, d v s till min husvagn som står bakom logen.
God natt!
Idag bär det av till Idunn igen :)!
Idag skall jag packa bilen och bege mig till Kumla och träffa min islandshäst Idunn igen efter några veckors hästledighet. Jag tänker sätta igång henne lite lugnt med tömkörning och promenader vid hand. Även om jag är på väg ner i vikt igen så väger jag fortfarande lite väl mycket för att rida. Hon har dessutom fått envisa knutor i huden i sadelstaden, vilka jag tänker behandla med alsolsprit och kortisonlösning - tänker också byta från Krafft till havre. Om detta finns att läsa på Agrias hemsida - texten är därifrån:
Under vinterhalvåret är det inte ovanligt att hästar får knutor i huden, antingen enstaka i sadelstaden eller flera utspridda över kroppen. Knutorna kan bero på flera orsaker.
En enstaka, oöm hudknöl som sakta växer till sig på ryggen är ofta en hårsäcksinflammation, orsakad av ett stopp i talgkörtelgången. Detta kan åtgärdas genom att man tvättar med alsolsprit och på så sätt får knutan att torka ut. Om inte det hjälper kan veterinär behöva tillkallas för att ge kortison.
Håll hästen ren
Ofta beror knutorna på att svettavlagringar har samlats eller att smuts och stöv har trycks ihop under vojlock eller täcke. Hästen duschas kanske inte lika ofta på vintern som under sommarn, i och med det blir det mer smuts som torkar in i hårremmen.
För att förebygga knutorna kan man svampa av hästen när den blivit svettig och vara noga med att rykta regelbundet och grundligt med en tät borste. Låt även hästen gå utan täcke då och då så att huden luftas ordentligt.
Tvätta vojlockarna
Vojlockar bör torkas av efter varje ridtur för att förhindra beläggning av stöv. Du bör även tvätta textilvojlockar ofta och om du har en häst som svettas mycket kan det vara bra att ha flera vojlockar att byta med.
En annan typ av hudknutor är de som snabbt slår ut över hela hästens kropp. Det är oftast en foderbetingad reaktion och lindras genom en förändring av foderstaten.
Kan vara foderreaktion
Har man en häst som reagerar på näringsrikt hö eller hösilage kan man ge den ett som har lägre näringsvärde. Det kan vara bra att ha en del fjolårshö kvar under hösten och blanda med så att hästen inte bara får näringsrikt årshö. Se till att alla foderbyten sker under långa perioder och var sparsam med kraftfoder.
Om man inte tar hand om knutorna kan det bli besvärligt och obehagligt för hästen. Det kan bli så att man till sist inte kan använda sadel och det kan bli fula sår.
Källor: Hästveterinären, Charlie Lindberg och Ingrid Andersson. Eva Eternell Hagen, Aftonbladet Ridsport.
Jag hoppas att Jeanette har satt på värmen i min på deras gård uppställda husvagn, annars lär där vara mycket råkallt nu när minusgraderna äntligen infunnit sig. När jag skaffade Idunn bestämde jag att hon skulle få bo utanför Kumla, trots att det innebär en hel del resor. För att kunna stanna där flera dagar köpte jag en stor husvagn, en Kabe Safir. Det fungerar mycket bra att ha sitt egen "kryp-in" för hundarna och mig. Det trista är att det är lite si och så med den trådlösa internetuppkopplingen där ute, trots att Jeanettes sambo Marko hjälp mig genom att dra en kabel ut i logen nära vagnen. Men blir internetabstinensen tillräckligt stor kan jag alltid ta med mig datorn in i huset. Tacka vet jag bärbara "lap tops" :). Får se hur mycket bloggande det blir de närmsta dagarna...
Mitt drömhus
Har egentligen inga direkta planer på att flytta, jag bor bra i eget hus med sjöutsikt, men det kan ibland kännas lockande att flytta lite närmare Jeanette som bor utanför Kumla. Jag har ju min islänning Idunn där och bor i perider i min på gården uppställda husvagn.
Här om dagen tipsade Jeanette mig om att ett hus som vi brukar rida förbi är till salu! Ett relativt nyrenoverat hus med stall, ridbana och betesmark! Detta är mitt drömhus, och jag kommer att åka på visningen för att känna om det är där jag hör "hemma".
Så här ser hus och stall ut:
Vad tycker ni? Visst är det fint? Tomten är på 5000 KVM och marken 3 ha. Jag känner mig SÅ sugen, men vet alltså inte riktigt om jag egentligen vill flytta. Huset där jag bor nu står vid vår gamla sommarstuga som vi haft sen jag var liten, och det finns många minnen förknippade med denna plats. Men det är ingen sommarstugeidyll längre, utan ett område där den ena lyxvillan efter den andra växer upp - något som stör mig oerhört! Priserna på tomter och hus har stigit så här nära staden och vid Mälaren, att jag skull kunna köpa gården om jag säljer mitt hus...
Gastric Bypass-operation
Jag har tidigare berättat att jag genomgått en operation mot fetma, en sk Gastric Bypass, GBP. Detta är den dokumenterat bästa metoden för VARAKTIG viktnedgång. För att komma ifråga för en sådan operation har de flesta landsting en regel att man skall ha ett BMI (body mass index, en siffra där längd och vikt ingår i en formel) på över 40.
För er som vill veta vad operationen innebär så finns en beskrivning här på bilden:
En större del av magsäcken kopplas alltså bort (men finns kvar i buken och producerar magsaft) så att det bara är en liten ficka kvar. Dessutom kortas en bit av tunntarmen av så att maten har kortare väg att passera och mindre näring tas upp.
Jag har inte haft några som helst problem efter operationen, medan andra kan ha biverkningar i form av sk "dumping", illamående och kräkningar. Tvärtom så kan jag åter äta normala portioner, även av onyttig mat, och har börjat gå upp i vikt igen. Som jag sagt tidigare har jag nu tagit krafttag för att försöka krympa magsäcken igen och fortsätta ner till min självbestämda målvikt.
Har börjat "vibba"
Idag var det tredje gången jag "tränade" på en vibrationsplatta, något som är alldeles nytt för mig och inte helt okontroversiellt. Här finns en bra information om vad det är och hur det fungerar: http://primaviva.msn.se/traning/Vibrationstraning_-_fungerar_det_2070.html (har inte fått hyperlänkarna att fungera så ni får klippa och klistra adressen!)
Detta är alltså en metod som bl a ska träna muskler, lindra värk och ge viktnedgång - utan svettiga pass på gym. Det låter för bra för att vara sant men passar mig alldeles utmärkt. Jag HAR fått träningsvärk efter passen, så något har i alla fall hänt i kroppen :)! Jag tänker ge det en chans och försöka träna ett par gånger i veckan tillsammans med min väninna Mirjam. Det var förresten hon som "släpade" mig dit först gången - de andra gångerna har jag åkt dit alldeles självmant!
Kan också rapportera att det går bra med "maten", d v s måltidsersättningen. Jag är bara lite hungrig mellan "måltiderna" men inte värre än att jag står ut. Jag dricker också massor av vatten, något som jag slarvat med förut.
Promenerat har jag också gjort, något som ju är naturligt när man har hundar. Kan dock inte gå ut med alla fyra samtidigt utan får dela upp dem två och två. Den mesta fysiska motionen får de dock på min ganska stora inhägnade tomt, där de älskar att busa med varandra.
En kort presentation av mina hundar
Så här ser korthåriga collies ut! Bilden är tagen för några år sedan, och den sobla (gula) tiken är inte min.
Jag har fn fyra hundar, tre korthåriga colliehannar och en dobermanntik. Här kommer en kort presentation av dem:
JANNE
Janne heter egentligen OneWay's Lost Johnny och uppfödare är Jeanette Sävlund, Kumla (se länkar). Han är äldst i gänget och fyller 9 år i april. Han är en mycket cool hund, det skall mycket till för att rubba hans cirklar. Han är far till minstingen Lennon.
Här är en bild när han är 5 månader:
Janne tar det lugnt och går sina egna vägar :). Hemma är soffan hans favoritplats och där ligger han ofta såhär:
Eller såhär:
Mer om mina övriga hundar följer så småningom :)!
HENNA
Dobermanntiken Henna föddes också hos Jeanette år 2000, och bodde där i 5 år. Hon blev svårt mobbad av sina "kortissystrar". En dag när jag var där och hälsade på ville hon följa med mig hem, och har bott här sen dess. Här blir hon vänligt uppvaktad av mina kortishannar, och mest av allt tycker hon om att busa vilt med minstingen Lennon.
Henna trivs också i soffan, som numera helt intagits av hundarna :)!
LEROY
Leroy, eller som han heter i stamtavlan OneWay's Samuel L Jackson, är en riktig solstråle. Han är född år 2003. Han är född i en kull med för kennel OneWay's ovanlig kombination mellan lång- och korthårscollie. Pappan är amerikanskt långhår, och han har "dessvärre" ärvt sin fars storlek (amerikanarnas collies är tydligt större än våra europeiska), och har därför svårt att hävda sig i utställningsringen. Han har dock ett cert. Han är far till en kull valpar, och är morbror till Lennon.
Leroy trivs också i soffan som synes :)!
LENNON
Lennon. OneWay's Johnny be Good, är minstingen i familjen, född i april 2006. Janne är pappa till honom, och Leroy morbror. Värre huligan än Lennon har jag aldrig haft under de dryga 30 år som jag haft hund, men det har börjat bli LITE fason på honom nu den senaste tiden :)! Han har skördat framgångar i utställningsringen och har redan flera cert. Mentalbeskrivningen gick också galant, och han har friska höfter och armbågar.
Lennons favoritplats är på bänken bakom soffan. Inte var det meningen att den skulle bli liggplats åt hund, men det tyckte Lennon var utmärkt :)! Därifrån har han bra utsikt ner på vägen, och registrerar alla som går förbi, gärna med ett högt och ljudligt skällande :(...
Naturligtvis går det också bra att ligga i soffan tillsammans med de andra hundarna. På bilden är han inte så gammal, och har samlat ett par av sina leksaker omkring sig. Det gröna "monstret" slaktades häromdagen och saknaden är stor :)!
Mer om mina hundar kan ni läsa och se på hemsidan - se länkar!
Idag har jag bestämt mig!
Jag är viktopererad med sk Gastric Bypass (GBP) i Uppsala i oktober 2005. Vikten gick stadigt ner det första året för att sedan stå stilla i ca ett år. Den senaste tiden har jag gått upp 5 kg, som jag nu skall ta krafttag för att gå ner! Det är nämligen av största "vikt" (*haha*) att jag går ner dessa kilon så att jag kan rida min islandshäst Idunn. Att jag sen vill gå ner ytterligare 20 kg är än så länge en dröm.
Hur skall jag gå tillväga? Jo, jag tänker använda måltidsersättningen MODIFAST (http://modifast.jetshop.se/) och följa deras schema för viktnedgång. Håll tummarna för att jag skall lyckas!
Så här såg jag ut innan operationen! Någon nytagen bild har jag inte, men har gått ner 35 kg. Jo förresten, på välkomstsidan finns en bild på mig när jag rider min islandshäst Idunn från Vena. Dessutom är här ett självporträtt som jag tagit med min superba Mac-dator.
Välkommen till min nya blogg!
Jag heter Marianne och bor i Västerås tillsammans med mina 4 hundar - tre korthåriga colliehannar och en dobermann.
Sen juni -07 har de fått konkurrens av islandshästen Idunn:
Hon står i Kumla, dit jag åker regelbundet och bor i min husvagn som står uppställd på gården.
Jag är också delägare i avelsstoet Stálfjödur och hennes föl Spádis.
Jag kommer skriva här ibland, f f a om mina hundar och hästar, men även om hur det går med vikten!
