Lite mer om Sólfari
Min nya islänning heter Sólfari från Micklagård, är född i juni 2007 och uppfödd på en travgård utanför Örebro. Han är helt och hållet ett "hemmabygge", d v s hans föräldrar fick bli föräldrar just för att du är trevliga bruksdjur och är inga tävlingsstjärnor. De är rejält byggda med trevliga temperament, precis vad jag gillar!
Det råder minst sagt olika meningar om vad man "får" göra med en islänning, särskilt en ung sådan. Sólis är inkörd hos sina uppfödare, och därför mycket hanterad. Med "inkörd" menas att han är selad och förspänd, och har fått lära sig lite om tömmarnas inverkan. Detta gör att han är otroligt lätt att ha att göra med, och sååå cool! Hos mig kommer han nu få "vila" i ett par år, men det betyder inte att han får vara helt "ifred". Det fungerar alldeles utmärkt att då och då ha med honom som handhäst när jag kör Idunn, han sköter sig i det närmaste prickfritt och har hittills inte skyggat för något. Lite tömkörning på nya ridbanan har det också blivit, och jag är imponerad över hur bra han hanterar bettet och i vilken fin form han går! Han har också faktiskt haft Idunns sadel på ryggen - inga som helst problem där heller!
Införskaffandet av Idunn och Sólfari är nog det bästa jag gjort! Islänningar är bara sååå härligt !
En bild inifrån det mysiga stallet: (där finns två, snart tre och sen eventuellt fem boxar)
Nyklippt och pigg Idunn
Idunn har fått ta det lugnt ett par veckor, dels pga att jag vaccinerade henne (och Sól), dels pga att ju haft en envis förkylning och bihåleinflammation. I lördags var det dags att klippa henne då vinterpälsen är så varm och tät att hon lätt blir svettig. Nu kan man inte klippa en islänning på lösdrift helt, utan det får bli på ett par ställen där de svettas som mest. I detta fall på undersidan av halsen och på bringan. Tack SNÄLLA Maarit för hjälpen!
Igår, söndag, så spände jag för henne i det vackra vädret, och begav mig på väg på "högerrundan" genom skogen och Karstorp. Idunn var kanonpigg och om hon hade fått bestämma så hade hon travat, och galopperat (!) hela vägen. Nu fick hon naturligtvis inte det, men när hon fick sträcka ut var vi båda fullständigt lyckliga :)! Solvalla nästa ;)!
Nyheter på hästfronten
Ganska nyligen har jag fått upp ögonen för att jag faktiskt bor på en i stort sett helt FUNGERANDE hästgård! Befintliga staketstolpar och fungerande el - endast nya trådar behövde dras. Stallet, som rymmer två fullstora boxar och en mycket välutrustad sadelkammare, behövde bara röjas ut på alla kartonger o dyl som hamnade där vid inflytten. Vips så var det bara att ta hem Idunn :). Nja inte "bara", hon behövde ju sällskap också, och efter att ha kollat på flera annonserade hästar så fastnade jag för 2-årige islandsvalacken Sólfari. Han är ovanligt mycket hanterad för att vara en islänning, men det passar min hästhållning bra.
För snart tre veckor sen var det invigning av nygamla hagen med det nybyggda vindskyddet. Hästarna togs hem, Sólfaris uppfödare var snälla och körde hit dem från Örebro. Idunn gick jag och hämtade och körde hem (så kom vinterrockarden hem också). "Solis" gjorde många krumbukter när han släpptes, medan Idunn tog det hela med ro =satte ner mulen och ååååt av det saftiga gräset :) (egentligen allför saftiga, men jag hade klippt det mesta av gräset i hagen med åkgräsklipparen).
Sen dess har jag NJUTIT av att från fönstren och verandan se hästarna leka, vila och ffa äta i hagen! Efter några dagars acklimatisering och kort tillvänjning av boxarna har det bara varit att hämta in Idunn och sela eller sadla henne för en tur här HEMIFRÅN!!! När jag är ute med Idunn så får Solis stå inne och sysselsätta sig med lite hö. Jaaa, skullen är i det närmaste full av småbalar mycket fräscht hö.
Preojekt som är på gång: Gjutning av gödselplatta, och renovering och utökning av ridbanan. Målet är en fullstor väldränderad ridbana med lämpligt underlag. Dessutom skall ett nytt tak läggas på stallet och panel spikas upp och målas på den del som fortfarande är faluröd. Det hela finansieras genom ett förmånligt bankklån, vilket kan bli ännu förmånligare efter ny värdering när renoveringen är klar!
Idunn och Sólfari första dagen tillsammans och första dagen i hagen här hemma. Tagen med darriga händer och kraftig zoom, därför lite oskarp ;)
.
Foto: Emma Gladh
Sólfari blev så här sprallig när han för första gången släpptes i sin nya hemmahage!
Tömkörning idag
Varken Idunn eller jag är "igång" efter helgerna, och jag har beslutat mig för att testa tömkörning med henne, och har inhandlat utrustning för det. Problemet är bara att jag endast provat på det en gång i ett ridhus med mitt inkörda halvblod.
Idag var det dock dags att prova, och jag fick god hjälp av Jeanette och Jenny. Till att börja med gick Svala och Jenny före och Jeanette och Idunn efter. Allra sist kom jag som hade fullt sjå att hänga med i deras takt, min kondition är urusel och jag har ont i både rygg, knän och fötter :(. Efter ett tag tog jag över tömmarna och Idunn skötte sig jättebra med mig som tömhållare :). Nästa gång tar jag tömmarna direkt och försöker hänga med så långt jag orkar och som mina skavsår (!) tillåter!
Vill ni veta mer om tömkörning, gå in på Agrias hemsida. Där står följande:
Att arbeta hästen på töm, tömkörning, är en allsidig övning som kan ge både häst och ryttare stor glädje. Som ryttare får du en annan förståelse för hästen och dess sätt att arbeta om du ser, och jobbar, hästen från marken
Med lite träning lär du dig se var eventuella problem sitter, alla hästar har ju inte exteriören på sin sida. Genom att variera ridträning och tömkörning, avlastas hästens rygg och man kan undvika belastningsskador genom att successivt bygga upp ryggmuskulaturen utan ryttare. Tömkörning ingår ofta i konvalescensprogram för hästar med ryggproblem, inte sällan med gott resultat.
Säkerheten viktig
Även om du tömkör en häst du känner väl får du aldrig tumma på säkerheten! Att jobba en häst på töm kräver god koordination; det är långa tömmar att hålla reda på och säkerhetsavståndet är viktigt för att undvika olyckor. En sak som kan kännas ovant första gångerna man tömkör är fördröjningen. Det tar nämligen en eller ett par sekunder innan hästen lyssnar på dina tömtag, så du måste hela tiden läsa av din häst och ligga steget före.
Utrustningen av stor vikt
För att få ut det mesta av din träning är utrustningen viktig. En tömkörningsgjord eller -däckel som ligger stadigt och inte åker fram eller runt, är en förutsättning för att kunna arbeta hästen ordentligt. Ju fler ringar och infästningar gjorden har, desto lättare blir det att hitta en tömsättning som passar just din häst och dess utbildningsståndpunkt. Tömmen ska ligga bra i handen och inte vara för tung. Lädertömmen brukar kännas trevligast, men är kanske inte det självklara valet för alla. Passa också på att se över dina bett! Ett bett som passar din häst vid ridning behöver inte alltid passa samma häst vid tömkörning.
Tömkörning är en tradition med anor och har länge använts som förberedelse för körning - men även som grundutbildning av hästar som bara används till ridning. Kunskapen om hästens arbete på töm lever kvar och är någonting vi bör ta tillvara på.
Vill du veta mer om tömkörning eller kanske gå en kurs?
Anders Eriksson på Stall Rockelstad är B-tränare i körning och arbetar med utbildning av ryttare och kuskar. Han har i Samarbete med SvRF givit ut ett häfte och en video om hästens arbete på töm. Häftet kan du beställa genom SvenskaRidsportförbundet där du också kan hitta adresser till olika tränare.
Idag bär det av till Idunn igen :)!
Idag skall jag packa bilen och bege mig till Kumla och träffa min islandshäst Idunn igen efter några veckors hästledighet. Jag tänker sätta igång henne lite lugnt med tömkörning och promenader vid hand. Även om jag är på väg ner i vikt igen så väger jag fortfarande lite väl mycket för att rida. Hon har dessutom fått envisa knutor i huden i sadelstaden, vilka jag tänker behandla med alsolsprit och kortisonlösning - tänker också byta från Krafft till havre. Om detta finns att läsa på Agrias hemsida - texten är därifrån:
Under vinterhalvåret är det inte ovanligt att hästar får knutor i huden, antingen enstaka i sadelstaden eller flera utspridda över kroppen. Knutorna kan bero på flera orsaker.
En enstaka, oöm hudknöl som sakta växer till sig på ryggen är ofta en hårsäcksinflammation, orsakad av ett stopp i talgkörtelgången. Detta kan åtgärdas genom att man tvättar med alsolsprit och på så sätt får knutan att torka ut. Om inte det hjälper kan veterinär behöva tillkallas för att ge kortison.
Håll hästen ren
Ofta beror knutorna på att svettavlagringar har samlats eller att smuts och stöv har trycks ihop under vojlock eller täcke. Hästen duschas kanske inte lika ofta på vintern som under sommarn, i och med det blir det mer smuts som torkar in i hårremmen.
För att förebygga knutorna kan man svampa av hästen när den blivit svettig och vara noga med att rykta regelbundet och grundligt med en tät borste. Låt även hästen gå utan täcke då och då så att huden luftas ordentligt.
Tvätta vojlockarna
Vojlockar bör torkas av efter varje ridtur för att förhindra beläggning av stöv. Du bör även tvätta textilvojlockar ofta och om du har en häst som svettas mycket kan det vara bra att ha flera vojlockar att byta med.
En annan typ av hudknutor är de som snabbt slår ut över hela hästens kropp. Det är oftast en foderbetingad reaktion och lindras genom en förändring av foderstaten.
Kan vara foderreaktion
Har man en häst som reagerar på näringsrikt hö eller hösilage kan man ge den ett som har lägre näringsvärde. Det kan vara bra att ha en del fjolårshö kvar under hösten och blanda med så att hästen inte bara får näringsrikt årshö. Se till att alla foderbyten sker under långa perioder och var sparsam med kraftfoder.
Om man inte tar hand om knutorna kan det bli besvärligt och obehagligt för hästen. Det kan bli så att man till sist inte kan använda sadel och det kan bli fula sår.
Källor: Hästveterinären, Charlie Lindberg och Ingrid Andersson. Eva Eternell Hagen, Aftonbladet Ridsport.
Jag hoppas att Jeanette har satt på värmen i min på deras gård uppställda husvagn, annars lär där vara mycket råkallt nu när minusgraderna äntligen infunnit sig. När jag skaffade Idunn bestämde jag att hon skulle få bo utanför Kumla, trots att det innebär en hel del resor. För att kunna stanna där flera dagar köpte jag en stor husvagn, en Kabe Safir. Det fungerar mycket bra att ha sitt egen "kryp-in" för hundarna och mig. Det trista är att det är lite si och så med den trådlösa internetuppkopplingen där ute, trots att Jeanettes sambo Marko hjälp mig genom att dra en kabel ut i logen nära vagnen. Men blir internetabstinensen tillräckligt stor kan jag alltid ta med mig datorn in i huset. Tacka vet jag bärbara "lap tops" :). Får se hur mycket bloggande det blir de närmsta dagarna...
