Uppletande med L och L
Härom dagen var vi i skogen hos Maarit och introducerade Leroy och Lennon för "sakstövning" (som det hette förr i alla fall). Man vallar av en yta i skogen, i detta fall en avlång korridor, kommer inte ihåg hur djup den ska vara. Sen skall olika föremål läggas ut och meningen är att hunden skall springa ut och plocka in ett och ett. L och L fattade först inte riktigt vad som förväntades av dem, men när Maarit gick ut och gjorde föremålen lite intressanta så trillade poletten ner hos båda :). De kom till mig med föremålet i munnen, och blev naturligtvis rikligt belönade. Verkligen roligt att se arbetsglädjen hos båda, och jag är mer än nöjd då jag först befarade att de skulle rymma när de släpptes lösa i en ny spännande skog. Oj, det kanske verkade som de fick springa tillsammans, vilket de ju naturligtvis inte fick!
Maarits hundar var jätteduktiga, och visade L och L hur det ska gå till! Våra hundar går nu bra ihop, inte ens värsta huliganen Lennon har något att invända mot att rastas tillsammans med sina träningskompisar.
Träningen med Lennon
Jag har nu på allvar kommit igång att träna Lennon, som ju snart är 3 1/2 år. Vännen Maarit är till ovärdelig hjälp genom att bestämma tillfällen då vi tränar tillsammans. Jag får en massa konkret hjälp och tips vad det gäller alla delar av träningen. Vi tränar hemma hos henne, på klubben eller här hemma. Mitt gärde räcker bra till för ett apellspår till Chicki, och i skogen bakom huset lägger jag spår till Lennon. Ridbanan eller gräsmattan vid mitt torp får fungera som lydnadsbana.
Hur långt har vi då kommit?
Spår:
Skogsspår med en eller ett par mjuka vinklar brukar gå bra. Det händer att Lennon tillfälligt tappar spåret men han jobbar mycket duktigt hela tiden, och har hittills alltid kommit till slutet. Istället för apporter har jag ett par små burkar med godis i, en lägger jag på halva vägen, och den andra lite större burken lägger jag vid slutet. Han vet preciiis vad som väntas av honom när spårgrejerna kommer fram! Några gärdesspår har det också blivit, också dessa har han fixat bra :).
Budföring:
Han fattade direkt vad det gick ut på, och springer oftast i full fart. Sträckan är inte så lång ännu, men han springer glatt flera skick. Det händer att han tjuvstartar, något som jag inte tar så hårt ännu. Viktigast är att han springer glatt. Hittills har Maarit varit motförare, men jag TROR att det skulle fungera med någon annan också.
Lydnad:
Linförigheten går framåt med stormsteg. Lennon har helt klart inte mått dåligt av att ha fått vila på försommaren, han har verkligen mognat. Och vi samarbetar mycket bättre nu än tidigare, han kan hålla fokuseringen på mig allt längre och längre. Det betalar sig även i andra moment än linförighet.
Fortsättning följer... (skall även försöka fixa några bilder)
Nyheter på hundfronten
Lennon, OneWay's Johnny be Good, kan nu titulera sig Korad SUCH efter godkänd exteriörbeskrivning. Detta är min första hund med de fina utmärkelserna! Senaste utställningen i Askersund blev en trevlig upplevelse med BIM och en finfin kritik av domaren Ulla Bergh-Persson. Lagom till Lennon skulle in i ringen fick jag migrän, och min snälla vän Annis ställde upp och visade honom trots total ovana att visa stora hundar. Tack Annis!
Hundarna har fått en större rastgård med tillgång till ett eget rum i fd guldsmedjan i stallbyggnaden. Genom en lucka i ett fönster kan de gå ut och in som de vill :). En ramp leder upp till luckan, och inne i rummet finns nu hundbäddar och vattenskål. Smedjan fungerar ypperligt som hundrum, svalt på sommaren och uppvärmt på vintern (välisolerat). En diskbänk med fungerande vattenkran finns också - jättebra att lätt kunna fylla på vattenskålen! Ett problem är dock att dobbisen Henna inte vill gå upp på rampen, och om jag lyckas locka in henne så vågar hon inte ta sig ut genom luckan... Får se om träningen ger utslag, men det ÄR lite knepigt "att lära gamla hundar sitta".
Stor sorg var det här för en dryg vecka sen. Jag var hundvakt åt Jannes mamma, och Lennons farmor, kortistiken Blå. Hon hade varit här i några veckor eftersom Svante och Eva varit i London för att fira 10årig bröllopsdag. Jag följde med Maarit och Chicki till Enköping där de tävlade apellklass spår. När jag sen kom hem var ALLA golv nersprutade av blodig diarré som kom från Blå :(. Dagen innan hade hon varit MYCKET pigg för sin 12 år och denna hastigt påkommande blodiga diarré kom som en fullständig chock! Trots att jag satte in behandling i form av dropp så försämrades hennes tillstånd, och jag fick på natten fatta det oerhört jobbiga beslutet att låta henne somna in :(. Det var det jobbigaste jag någonsin gjort, jag älskade verkligen henne trots att hon inte var min. Sov Gott högt älskade Blå (Korad SUCH OneWay's Simply the Best)!!! 10-årige sonen Janne är nu "gammelhund" här hemma.
Tack vare Maarits "påhejningar" är jag nu i full gång att träna Lennon igen. Mer om det under separat rubrik.
Här syns den utvidgade hundgården med rampen in i hundrummet. Lennon poserar stolt!
Ett avslappat gäng, glada åt sin fina rastgård!
Ny bild på Henna snart 9 år
Henna har nu snart blivit 9 år och har bott 4 år hos mig. Hon är den go'aste och keligaste hund man kan tänka sig! Hon är den som med störst intensitet leker med ynglingen Lennon, och är som en valp i humör och rörelser. Hoppas på många fina år med henne framöver.
De vita stråna hon har i ansiktet är inte åldersbetingade utan rester av ärr hon fick när hon blev mobbad av sina korhåriga collie-"systrar" hos uppfödaren.
SUCH OneWay's Johnny be Good "Lennon"
Yippie, jag har fått min första champion någosin! Lennon var ju fullcertad och det som fattades för championatet var godkänd mentaltest, Förra helgen stod han som andra reserv utan förhoppning om att komma med, MEN vi var där på plats och det blev två återbud, så han fick chansen :)! Jeanette gick med honom - jag fick inte vara med i publiken, och han lyckadet skrapa ihop 322p och skottfast :)! Tack snälla Jeanette att du gick med honom.I och med godänd MT (endast drygt två år gammal) blev han alltså utställningschampion, sådana är reglerna för bl a collie. Det som saknas nu för att han skall kunna titulera sig Korad är en exteriörbeskrivning, mer en formsak i hans fall. Det svåra är att hitta ett tillfälle till beskrivning så här års. 40 mil till närmaste tillfälle, kanske Jeanette åker dit med bl a Lennon.
Har anmält Lennon i championklass på Stroa Stockholm - hoppas bara att någon hinner/kan/vill visa honom, då jag själv har svårt att göra det med mina onda knän. Vi får väl se...
En kort presentation av mina hundar
Så här ser korthåriga collies ut! Bilden är tagen för några år sedan, och den sobla (gula) tiken är inte min.
Jag har fn fyra hundar, tre korthåriga colliehannar och en dobermanntik. Här kommer en kort presentation av dem:
JANNE
Janne heter egentligen OneWay's Lost Johnny och uppfödare är Jeanette Sävlund, Kumla (se länkar). Han är äldst i gänget och fyller 9 år i april. Han är en mycket cool hund, det skall mycket till för att rubba hans cirklar. Han är far till minstingen Lennon.
Här är en bild när han är 5 månader:
Janne tar det lugnt och går sina egna vägar :). Hemma är soffan hans favoritplats och där ligger han ofta såhär:
Eller såhär:
Mer om mina övriga hundar följer så småningom :)!
HENNA
Dobermanntiken Henna föddes också hos Jeanette år 2000, och bodde där i 5 år. Hon blev svårt mobbad av sina "kortissystrar". En dag när jag var där och hälsade på ville hon följa med mig hem, och har bott här sen dess. Här blir hon vänligt uppvaktad av mina kortishannar, och mest av allt tycker hon om att busa vilt med minstingen Lennon.
Henna trivs också i soffan, som numera helt intagits av hundarna :)!
LEROY
Leroy, eller som han heter i stamtavlan OneWay's Samuel L Jackson, är en riktig solstråle. Han är född år 2003. Han är född i en kull med för kennel OneWay's ovanlig kombination mellan lång- och korthårscollie. Pappan är amerikanskt långhår, och han har "dessvärre" ärvt sin fars storlek (amerikanarnas collies är tydligt större än våra europeiska), och har därför svårt att hävda sig i utställningsringen. Han har dock ett cert. Han är far till en kull valpar, och är morbror till Lennon.
Leroy trivs också i soffan som synes :)!
LENNON
Lennon. OneWay's Johnny be Good, är minstingen i familjen, född i april 2006. Janne är pappa till honom, och Leroy morbror. Värre huligan än Lennon har jag aldrig haft under de dryga 30 år som jag haft hund, men det har börjat bli LITE fason på honom nu den senaste tiden :)! Han har skördat framgångar i utställningsringen och har redan flera cert. Mentalbeskrivningen gick också galant, och han har friska höfter och armbågar.
Lennons favoritplats är på bänken bakom soffan. Inte var det meningen att den skulle bli liggplats åt hund, men det tyckte Lennon var utmärkt :)! Därifrån har han bra utsikt ner på vägen, och registrerar alla som går förbi, gärna med ett högt och ljudligt skällande :(...
Naturligtvis går det också bra att ligga i soffan tillsammans med de andra hundarna. På bilden är han inte så gammal, och har samlat ett par av sina leksaker omkring sig. Det gröna "monstret" slaktades häromdagen och saknaden är stor :)!
Mer om mina hundar kan ni läsa och se på hemsidan - se länkar!
